Min familj är bäst. Mamma gör jättegod middag till mig och har köpt chips och cola till mig, fettodagen ja, men det behöver jag efter förra veckan! (Eller?) 

Min familj är så söt. Alla är glada och jag blir glad. Fast jag har så otroligt mycket i huvudet just nu att jag vill lägga mig i ide och vakna när sommaren är här, så blir jag glad. När de är glada. Min fina hund, som alltid är lika glad att se en, vare sig man har varit borta en vecka eller varit nere i tvättstugan i tio minuter, som alltid gör en på bra humör och kan trösta en. Min syster, som alltid bryr sig och finns där för mig, det spelar ingen roll vad det handlar om, vi kan prata om allt. Min pappa, som har samma humor som mig, och som man kan larva sig med och vara allmänt störd med men som alltid ställer upp för en. Och mamma, som är världens bästa mamma, kommer och möter en mitt i natten om man har varit borta, hjälper en alltid med vad som helst, lyssnar alltid och bryr sig för mycket. Som det ska vara. Jag är så otroligt tacksam att jag har det så bra. Jag mår så bra, och uppskattar allt i livet. Även när det är svårt, ska man göra det. Försöka göra det. Jag brukar klaga själv, och det får man väl göra, men man ska inte glömma att man har det så bra.